Produktion och utveckling har ganska lite gemensamt. De styrs av olika världsbilder och har olika normer för styrning och effektivitet. Här får du tipsen för hur du håller isär produktion och utveckling och genom isärhållandet säkrar effektiva resultat från båda.
Alla har två jobb: göra jobbet och utveckla jobbet
Göra jobbet är det självklara, naturliga och trygga. Man går till jobbet och gör jobbet; fixar saker, löser problem, producerar — jobbar. Det finns regler, rutiner, processer som styr och hjälper. Man har koll på vad som är ett bra resultat av jobbet och det görs mätningar på det.
Lösningen är känd; vi kan kalla det produktion.
Utveckla och förbättra jobbet är något annat. Man går till jobbet men gör inte jobbet, i stället undersöker man jobbet, hittar problem, testar idéer, reflekterar, fantiserar. Det finns inte regler och rutiner på samma sätt eftersom det handlar om nya, outforskade problem. Man vet inte vad som är ett bra resultat för det finns ännu inte en färdigutvecklad lösning.
Lösningen är okänd; vi kan kalla det utveckling.
Produktion och utveckling är olika och kräver olika attityder till styrning, effektivitet, kontroll och förutsägbarhet. Produktion skiljer sig från utveckling på flera plan och det blir bekymmer om de förväxlas, det är där vi har problemet.
Teorin om produktionslogik och utvecklingslogik
Det finns en vetenskaplig teori som passar här: teorin om produktionslogik och utvecklingslogik.
Produktionslogiken går ut på att producera en sak eller tjänst enligt specifikation och utan avvikelser, likadant varje gång.
Utvecklingslogiken, däremot, går ut på att ta fram kunskap om kundbehov och utformning av lösningar. Eftersom det ännu inte finns någon lösning (den är ju under utveckling) är det enda som produceras i utvecklingsarbete kunskap, inget annat.
Några skillnader: Produktionslogiken strävar efter att minska variation och nå stabilitet. Utvecklingslogiken strävar efter att öka variation och nå mångfald — raka motsatsen.
I produktionslogiken styr man med regler och rutiner. I utvecklingslogiken styr man med principer och hypoteser.
I produktionslogiken mäter man effektivitet i tid, kostnad och avvikelser. I utvecklingslogiken mäter man effektivitet i bland annat hur snabbt det går att testa idéer och hur nära kunderna involveras i utvecklingsarbetet.
Den viktiga skillnaden
Ser ni skillnaden? Produktionslogiken utgår från att resultatet är känt medan utvecklingslogiken utgår från att resultatet är okänt. Svårare än så är det inte — känt resultat eller okänt resultat.
Problemet är att produktionslogiken i praktiken dominerar och därför tillämpas oreflekterat även i utvecklingsarbete.I sådana situationer försöker man med ett produktionstänkande specificera och kontrollera utvecklingsarbetet i tron att det ger bättre säkerhet, när det rätta i stället är att acceptera osäkerheten och tillämpa utvecklingslogikens synsätt och styrmetoder.Men för den som är van vid produktionslogikens prognoser, kontroller och strävan efter säkerhet är det svårt att byta världsbild till utvecklingslogikens osäkerhet med antaganden, tolkningar och snabba tester som inte alltid “lyckas”.
Så hur gör man för att undvika produktionstänkandets dominans? Det enkla svaret är, stanna upp och välj världsbild medvetet: produktionslogik eller utvecklingslogik?
Femton deviser om utvecklingslogik
Rörelse i stället för tvekan
Fart i stället för precision
Iterationer i stället för serier
Tester i stället för planer
Prototyper i stället för prognoser
Praktik i stället för teori
Flöde i stället för struktur
Hypoteser i stället för rutiner
Experiment i stället för standarder
Idéflöde i stället för produktleveranser
Variation i stället för stabilitet
Tolkningar i stället för tabeller
Preliminärt i stället för förutsägbart
Tvärdisciplinärt i stället för i stuprör
Trots i stället för lydnad